Moose browsing is a big problem for forestry, as moose damages pine by browsing in the winter time. However, moose is an important resource for hunting and recreation, so moose populations are often managed at high densities. This research projects aims to produce more preferred moose food by adaptations in forestry, and thereby increase the density of undamaged pine stems. The goal is a more integrated management of forest and moose.

hogstmaskin

Residues from logging made available can produce a lot of moose food

Background

Both forestry and moose (Alces alces) represent important economic assets in the Scandinavian countries. In winter moose relies on young Scots pine (Pinus sylvestris) as a main browsing resource, and high densities of moose may jeopardize regeneration of pine stands. Moose make foraging decisions in a hierarchy of scales. In Scandinavia many moose populations are partially migratory, selecting separate summer- and winter ranges depending on snow conditions, temperature and/or forage quality. Within winter ranges moose preferentially use young pine stands, offering high quantity of food of intermediate quality. Utilisation varies between stands with, for example, snow conditions tree density and species composition, influencing food availability and quality. Density of the stand as well as species composition has importance for the proportion of trees that are browsed or not. The probability that a certain tree is browsed, as well as the intensity of browsing, is partly explained by the life-long history of herbivory of the tree. Three size and vigour are related to the browsing, and may both be drivers of and responders to the herbivory. Also within the canopy of a tree browsing is patchy, and seems to be related to previous browsing. The density and distribution in young forest stands of not heavily browsed trees (“undamaged” from a forestry point of view) potentially forming the commercial stand, is important from a forestry point of view, and determines the density of moose that is considered acceptable.

Aim of project:

We use the understanding of what governs moose foraging decisions in an experiment with adaptations in routine forest management practice in order to maintain/create natural forage for moose that is preferred to the trees that should form the future commercial stand. The approach aims at an integrated management of forest and moose.     

Forestry adaptation measures:

  1. Winter logging of pine, making tops and branches available for moose
  2. Scarification – creating dense pine stands
  3. Top-thinning – promote production of preferred moose forage

These adaptations are carried out and surveyed in an experimental setup on a landscape scale over a longer time period, in the areas Ljørdalen, Gravberget and Plassen, in Hedmark County, in cooperation with Hedmark University College, Statskog and private forest owners.

 

Skogbruk og elg - kan økt fôrproduksjon redusere beiteskader?

Elgbeiteskader er et stort problem i skogbruket i Hedmark og Oppland. Dette forskningsprosjektet vil prøve ut ulike tiltak i skogbruket for å skape mer elgfôr og redusere beiteskader på furu. De ulike tiltakene er: 1) markberedning for å skape tette furubestander, 2) ungskogspleie: toppkapping av trær over de nederste grenene som kan fortsette å produsere elgfôr, 3) gjøre hogstavfall ved tynning og sluttavvirkning tilgjengelig for elgen. Prosjektet er et samarbeid mellom forskere, skogbrukere og elgforvaltere, og har fått støtte av regionale forskningsmidler.

hogstavfall-foer-og-etter

Reiste topper av furu ved tynning - før og etter elgbeite. Foto: Torstein Storaas

Prosjektbeskrivelse (på svensk):

I stora delar av Hedmark och Oppland utgör älgen det största problemet för etablering av furubestånd i skogsbruket. Furu är älgens främsta vinterföda, och det är framför allt  vinterområdena till migrerande älgpopulationer som har hög vintertäthet av älg och hårt betestryck på ungfuru. Samtidigt utgör älgen en viktig resurs i form av kött, rekreation och turism. Det är alltså viktigt att finna en form för integrering av skogs- och älgförvaltning, som gör det möjligt att få upp furubestånd med adekvat täthet och distribution av oskadade  stammar och samtidigt ha en ur jaktsynpunkt acceptabel täthet av älg.   

Med detta forskningsprojekt avser vi att  pröva om vi med enkla tillrättaläggningar i skogsbruket kan producera mer naturligt älgfoder i skogen, och om vi med detta kan ha ett relativt högt totalt betestryck utan att tätheten av oskadda stammar blir för låg. Man vet att älgen föredrar att beta på tidigare betade eller på annat sätt skadade träd, liksom på skott från stora, mogna träd, i den mån de är åtkomliga. Vi avser att utnyttja dessa förhållanden genom att

  1. Använda intensifierad markberedning för att anlägga täta föryngringar av fur. Det totala betestrycket i sådana bestånd blir stort, men  tidigare studier tyder på att tätheten av oskadade, lite betade, träd trots detta ökar med ökande stamtäthet. 
  2. Genomföra tidig ungskogspleije med toppkapning över nedersta grenvarvet, så att stammar som ikke skall ingå i beståndet står kvar och producerar foder som föredras av älgen framför de intakta träden
  3. Genomföra sen tynning och slutavverkning av furu under vintern, och göra toppar och grenar tillgängliga för älgen   

Vi kommer att genomföra behandlingarna konsekvent i landskapsskala i tre studieområden på 20-30 km2, vart och ett med ett likartat kontrollområde. I behandlings- och kontrollområdena kommer täthet och spridning av oskadade stammar i bestånd av ungfuru att registreras, liksom mängden foder som produceras och som utnyttjas av älgen. Registreringarna kommer att göras dels i beståndsskala, dels i landskapsskala. Vi har en kvantitativ tillnärmning, och kommer att beräkna hur stor areal av olika tillrättaläggning som behövs för att uppnå önskvärd täthet och fördelnng av oskadad furu med olika toltal vintertäthet av älg i landskapet, samt vailka de ekonomiska konsekvenserna blir.

Nyheter:

Presentasjonene fra sluttmøtet

Sluttmøte Skog-Elgprosjektet 2012-2015

Faktaark Skog-Elg til Elgdagene i Trysil 

Silofôring av elg reduserer ikke beiteskader

Kan silofôring redusere beiteskader?

Foreløpige resultater fra andre året i prosjektet (nyhetsbrev)

Foreløpige resultater fra første året i prosjektet (nyhetsbrev)

 

Published results:

Bachelorthesis:

Holte, K. 2015. Elgens bruk av tilrettelagt hogstavfall fra furu i forhold til snødybde og tid på vinteren.

Barhaug, Kristoffer. 2014. Hogstavfall fra vanlig furu som vinterfôr for elg

Masterthesis:

Smeets, F. 2014. Moose (Alces alces) foraging decisions and habitat use during winter, at five spatial scales. MSc thesis. Hedmark University College.

Knudsen, M. F. 2014. Effects of different scarification intensities on bilberry abundance. MSc thesis. Hedmark University College

International publications:

Mathisen, K. M., J. M. Milner, F. M. van Beest og C. Skarpe 2014. Long-term effects of supplementary feeding of moose on browsing impact at a landscape scale. Forest Ecology and Management, 314C, pp. 104-11.1 DOI: 10.1016/j.foreco.2013.11.037 

Barhaug, K. 2014. Forestry residues from Scots pine (Pinus sylvestris) as winter feed for moose (Alces alces). BSc thesis (English abstract).

Smeets, F. 2014. Moose (Alces alces) foraging decisions and habitat use during winter, at five spatial scales. MSc thesis. Hedmark University College.

Knudsen, M. F. 2014. Effects of different scarification intensities on bilberry abundance. MSc thesis. Hedmark University College

Published: . Last change: .